Syftet med Svensk telemarknad 2008 är att kartlägga utvecklingen av en stor del av den svenska marknaden för elektronisk kommunikation.
Kommunikationsmyndigheten PTS har till uppgift att dels följa marknadsutvecklingen för elektronisk kommunikation, dels främja konkurrensen inom området. Som en del av dessa uppgifter arbetar PTS med marknadsstatistik och marknadsanalyser. Det är även viktigt att allmänheten, operatörer samt andra företag och organisationer får tillgång till statistik och marknadsanalyser, något som utgör ett ytterligare incitament för PTS att publicera marknadsstatistik.
|
Rapporten fokuserar på följande delmarknader:
|
Rapporten Svensk telemarknad ska främst ses som PTS rapport för statistik om marknaden för elektronisk kommunikation, och fokus ligger därför på att redovisa marknadsbeskrivande statistik. Rapporten finns även i en halvårsversion, men helårsversionen av Svensk telemarknad innehåller dessutom ett antal fördjupningsavsnitt som fokuserar på utvecklingen på några områden som är relevanta för marknaden. Både den marknadsbeskrivande delen och fördjupningsavsnitten inkluderar ett antal figurer och diagram som förtydligar siffermaterialet.
Helårsstatistiken för åren 2000 till 2008 har samlats in i samarbete med Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA,[1] och Statistiska centralbyrån, SCB. PTS sköter dock insamlingen av halvårsstatistik i egen regi. En viktig orsak till samarbetet med SIKA och SCB är att underlätta för uppgiftslämnarna genom att bland annat minska antalet frågeformulär. Statistiken för helåret 2008 har samlats in med en webbaserad enkät.[2]
PTS har tillgång till olika uppgifter som enligt sekretesslagen bedöms som affärsmässigt känsliga.[3] Dessa uppgifter har begärts in från de anmälda operatörerna, exempelvis i samband med tillsyner, men publiceras inte i denna rapport. Uppgifterna som har begärts in från de anmälda operatörerna i statistikinsamlingen för Svensk telemarknad 2008 används uteslutande som underlag i följande sammanhang:
-
Statistik i rapporten Svensk telemarknad första halvåret 2008 (PTS).
-
Statistik i en offentlig statistikportal.[4]
-
PTS marknadsanalyser och beslut om betydande marknadsinflytande.[5]
-
PTS eventuella beslut om samhällsomfattande tjänster.[6]
-
PTS övriga verksamhet som tillsynsmyndighet.[7]
-
Den officiella statistiken om televerksamhet i Sverige, rapporten Televerksamhet 2008 (SIKA).
|
Rapporten baseras främst på följande informationskällor:
|
I det frågeformulär som skickas ut till operatörerna anges uttryckligen vilka uppgifter som ska användas till varje område. I samband med 2003 års insamling av uppgifter infördes svarsplikt som även gäller insamlingen av halvårsuppgifter. För information om vilka operatörer som har inkommit med svar, se kapitlet Deltagarlista.
Den statistik som presenteras i Svensk telemarknad ska ses som PTS bedömning av marknaden och baseras främst på de data som kommer in från operatörerna, även om andra publika källor också används i viss utsträckning. Frågeformuläret skickades ut till sammanlagt 532 aktörer. Vid rapportens publicering hade 491 svarat, vilket motsvarar cirka 92 procent av de tillfrågade.
Under insamlingsprocessen uppstår naturligtvis mätfel eftersom det finns operatörer på marknaden som inte svarar på enkäten. De operatörer som svarat står dock för en betydande del av omsättningen på marknaden för elektronisk kommunikation, och därför bör mätfelet inte vara särskilt stort. PTS bedömer att de intäktsuppgifter som har kommit in för 2007 motsvarar minst 99 procent av slutkundsomsättningen på marknaderna för fasta samtalstjänster,[8] mobila samtalstjänster och mobilt Internet samt för tv-tjänster. För Internettjänster är motsvarande andel minst 90 procent.[9] Mätfel kan även uppkomma om de tillfrågade inte har svarat på alla frågor i enkäten, om svaren blivit missvisande på grund av slarv, bristfälliga eller missförstådda instruktioner eller om något exakt värde inte går att få fram ur företagets redovisning. Sådana bortfall och eventuella brister i de inkomna svaren kan ofta kompenseras genom att utgå från data i tidigare insamlingar eller genom att göra uppskattningar utifrån relaterade svar i enkäten.
Den historiska statistiken revideras kontinuerligt i takt med att PTS får tillgång till ytterligare information, och av den anledningen kan statistiken för ett och samma år skilja sig åt i olika årgångar av rapporten. Det är därför viktigt att den som använder Svensk telemarknad har tillgång till den senast publicerade versionen. Den senast uppdaterade databasen finns alltid på PTS webbaserade statistikportal (www.svensktelemarknad.se).
Marknadsutvecklingen redovisas med statistik som i några fall sträcker sig tillbaka till 1992. Från och med Svensk telemarknad 2006 publicerar PTS även marknadsandelar för slutkundsmarknaderna för varje insamlingsperiod, fast inga historiska marknadsandelar som är äldre än helåret 2006. I rapporten finns marknadsandelar för vissa aggregat, men PTS publicerar betydligt fler uppgifter om marknadsandelar på den webbaserade statistikportalen. Portalen innehåller marknadsandelar för samtliga variabler på alla slutkundsmarknader från och med helåret 2006, utom när det gäller marknaden för tv-tjänster.[10] De variabler som bedöms som bristfälliga eller är missvisande på något annat sätt publiceras inte i statistikportalen.
I frågeformuläret används definitioner som också ligger till grund för rapporterna, och dessa definitioner revideras och förtydligas kontinuerligt så att de är i fas med utvecklingen på marknaden. Även segmenteringen av de enskilda delmarknaderna kan ändras från år till år. Sedan 2003 års frågeformulär tas också hänsyn till PTS behov av uppgifter för att genomföra marknadsanalyser och besluta om någon operatör har betydande marknadsinflytande. Trots dessa förändringar går det fortfarande i stor utsträckning att jämföra informationen med tidigare rapporter.
När det gäller delmarknaden Internettjänster är det vanligt att blanda ihop uttryck som fast anslutning, bredbandsanslutning, trådlös anslutning, mobil anslutning, bredband med flera eftersom det inte finns någon gemensam definition. I Svensk telemarknad definieras dock termerna så som illustreras i Tabell A.[11]
Tabell A Typer av Internetanslutningar
I åtskilliga fall redovisas statistiken fördelad på privatkunder respektive företagskunder. Definitionerna av privatkund respektive företagskund baseras på vem som betalar för tjänsten, inte vem som är användare. Kriteriet för att den betalande parten ska betecknas som en företagskund (inklusive de organisationer som inte är företag) är att den har ett organisationsnummer. De övriga betecknas som privatkunder vilket gör att företag och organisationer som är registrerade på personnummer räknas till kategorin privatkunder.
De uppgifter i rapporten som redovisas i procent är avrundade och därför blir summan av delarna inte alltid 100 procent.